Det är något speciellt med att “nöta asfalt”…

…vare sig det är på motorcyklar eller i löparskor?????‍♀️?! 

I och med helgens Stockholm Marathon kan vi sätta punkt, eller kanske rättare sagt “komma”, för den delen av året som till stor del innehåller träning. I år var det nog ingen av oss som trodde att vi skulle kunna ta oss 42,195km. Jag har en vänsterhäl som är stel och svullen som en murken träbit. Det ser inte bra ut, och gör vidrigt ont, när jag springer, eller går. Harry har diagnostiseras med artros i ett knä och gått artrosskola. Tre dagar innan maran däckades han dessutom totalt av magsjuka. Att han tog sig runt  är tack vare ett pannben av stål??. 


Att bli emottagna, servade, peppade och kramade av Jessica, Björn och flickorna är den bästa uppladdningen av alla. I år var även Oskar med och supportade och inandades atmosfären.  Han följde sen med oss hem till Umeå gör att hämta en mc. För en kort stund kändes huset som “ett hem” igen med en sovande son i rummet bredvid?. Vi deltog i packande av mc med liv och lust…rent av lite mer entusiastiskt än vad han önskar misstänker vi. Eventuella resplaner fick vi inte veta förutom att mc’ n återbördas till vintern. 


Det kändes stort på något vis att vinka adjö i regnet och veta att ännu ett av våra stora intressen i livet gått vidare?. 


Nu börjar vi planera för nötning av asfalt på mc. Självklart vill vi träffa sonen Herman på Irland?. Därifrån är inte Portugal så långt borta. Eftersom jag behöver marokanskt kakel till köksön svänger vi förbi Marocko också☀️. 

Ser ut att bli många härliga mil på mc i sommar….

You may also like...

Leave a Reply