“To mucho i Mexico”
I går, onsdag, körde vi ner till Playa Ventura. När vi kom fram hade vi kört VÄLDIGT KURVIGA vägar i 6,5 timmar och tog in på det första knallrosa hotellet alldeles vid havet. Även om det var dyrt så orkade vi inte tänka på något annat. Rummet hade AC och fönster ut mot havet. Harry och jag tog genast en promenad längs den milslånga öde stranden. Nästan längst bort hittade vi ett strandhak. Byns alla turister var samlade här (Ett par, som tältade under palmtak vilket är möjligt på många ställen om man inte bara vill hyra en hängmatta, och 4 herrar). Vi svalkade oss med varsin kall öl och kom i samspråk med en av männen, som för övrigt var från Acapulco. Som avslutning bjöd han oss på varsin öl. I värmen och hungriga som vi var kände vi oss ganska snurriga. Så pass snurriga att Harry fått “to mucho” och uttalade följande förhoppningsfulla ord: “Jag tror att det kommer att gå att stå” 🙂
Det blev en bra natt trots alla myror som krupit över oss hela tiden. Dumt att ställa sängarna på deras myrstig! Eftersom servicen var osedvanligt långsam på detta ställe kom vi oss iväg först kl 8.30. Då efter en frukost bestående av kaffe och juice! Idag kändes alla lukter så starkt. Alla sopeldar, kadaver och avskräde fick mig att må illa. Den fuktiga hettan gjorde det inte lättare. Det var osedvanligt många nydödade djur längs vägen. Vid infarten till en stad såg vi en hund bli påkörd och skadad i benet. Hundens skrik kommer att hemsöka mig länge. Jag grät så jag hade svårt att köra. Vad livet är orättvist! Både för människor och djur! När vi kom till Acapulco som är en miljonstad hade “Beatriz” just dragit förbi och allt var en djup, snorhal lervälling med bilar i en enda tutande och skrämmande röra. Då kände jag för första gången att jag hade fått “to mucho av Mexico”.
Efter 300km varierad körning idag har vi nu hittat en tillflykt för natten. Vi kom i samspråk med ägaren till stället. Han var mycket intresserad av vår resa och undrade hur vår rutt såg ut. Harry, som var lycklig över att få prata engelska, förklarar att “We drive along the east pacific but sometimes we do outstickers”. Behöver jag säga att Hebbe och jag vek oss dubbla av skratt 😀
Skrivet av en Carola som undrar hur vi kommer att fira midsommar i morgon
PS! Backa och läs vad herrarna i sällskapet har skrivit. Det har kommit till min kännedom att de har dementerat något jag skrivit. Dom vill väl bara vara “Macho i Mexico” 🙂 Ds.
GLAD MIDSOMMAR!
Fyller på med detta som jag skriver på midsommarafton. Vi har kört ca 200km idag och kommit till Lázaro Cárdenas. Det kändes tungt de första 50km innan vi hittade en mack med kaffe och nudlar. Dagen till ära hittade vi ett riktigt fint hotell med folk som bar grejerna och skoputs innanför dörren. Skall nu kolla om Hebbe och jag kan få massage 🙂 Hoppas ni alla har en riktigt trevlig kväll!
Skrivet av en hungrig Carola som just (kl 14)läst att middagen är från kl20!
PS! Kan någon tala om för mig varför långtradarchaufförer kissar på sina däck? Ds.
Hola!
Glad midsommar på er och hoppas att allt går fortsatt bra.
Här har det firats midsommar med grillning på brandstationen och i morgon är det dags för jobb igen.
Hahaha… outstickers… magiskt! det härliga med svengelskan är att de brukar förstå allt ändå.
Jobbet flyter på här, har dock inte hunnit fiska så mycket som jag velat – väldigt höga vattenflöden här nu efter x antal mm regn. Men myggen och allt annat som bits verkar då trivas för det har bildats stora armeer av dom tack vare regnet.
Bara att njuta vidare av alla skitvägar för snart är de slut och det blir en massa asfalt i USA i stället…
Många kramar från oss båda!
Hej alla brandmän:-) Hoppas ni får en lugn kväll/natt vad jobb beträffar. Kanske tur att ni inte jobbar på ambulansen i kväll :-/ Vi äter så mycket skräpmat och rör oss så lite att vi kommer att se ut som runda och goa julskinkor när vi kommer hem. Hur i hela världen skall vi kunna springa marathon igen :-s Midsommarhälsningar från en solig pool någonstans i Mexico iväntan på massage 😀