A taste of the real Africa! – Port Edward / Kwazulu Natal

afrika 479Nu har vi hunnit en bra bit pa vag. Vi hade forst en del kalla och regniga dagar men vi visste ju att det var vinter har sa vi borde inte ha blivit forvanade. Kallt var det! Langkalsonger och fleecetrojor behovdes. Natterna tillbringade vi pa lodge, b&b eller guest farm. Vi har ocksa kort en hel del pa hog hojd i nara nog stormvindar. Det kanns i armarna ( Carolas). Det ar lite annorlunda an pa campingen pa Nydala i Umea. Nar vi campade i East London tjattrade aporna i traden ovanfor taltet. Vi far vaja for baboons, getter, hundar, kor, grisar och manniskor som springer ut pa vagen. Vagarna ar i mycket gott skick! Forst idag har vi haft rediga “pottholes” aka slalom mellan. Det kommer aldrig att ga att ta foton som ger nagon som helst rattvisa at allt det vackra vi ser. Alla milsvida boljande landskap med skyhoga berg i horisonten. Alla vackra kuster med sanstrander och klippor. Alla glada vackra manniskor. Mammor med sina barn pa ryggen ( liksom vi har Oskar och Herman bakom oss). Hjalpsamheten vet inga granser. Landsbygdens vackra runda hyddor och majsodlingar. Stadernas sjudande myller och musik, tutande och visslingar.

Vi har varit friska och starka. Det ar inte konstigt for vi ater som hastar. Brod och gobulla ar billigt och barnen hurrar. Den fuktiga raa luften har dock gett mig och Oskar hosta men det finns bra apotek med god hostmedicin.

Motorcyklarna ar rastarka som bergsgetter. De gnetar pa uppat trots att det ar som Norge i kubik. Det skulle inte duga med nagra slirande kopplingar…Nar vi stannar har vi mc oversikt sa att alla skruvar och muttrar sitter dar de skall.

Den absolut vanligaste kommentaren vi far ar ” Varfor gar barnen inte i skolan?” De blir lugnare nar Harry sager att han ar larare. Det sager nagot om hur viktig utbildning ar. Annars fragar folk ” Varfor kor ni motorcykel?” och en kvinna med barn bakom ar speciellt. Bade folk och fa tittar till nar vi passerar. Pa skolgardarna vinkar alla och visar tummen upp.

Vi stannade tva natter i Port Elisabeth. Det var stralande sol och havet lockade. Vi fick en stuga alldeles vid stranden och kunde njuta “sun downings” pa altanen. Nar vi tittade ut genom fonstret sag vi havet och motorcyklarna. Vilken utsikt! Nu har vi hunnit in i Kwazulu Natal. I natt kommer vi att sova i Port Edvard i ett lyxigt hus till ett pris som far camping att verka dyrt. Fraga oss inte hur de far det att ga runt. Havet ar utanfor knuten och i morgon skall vi vila och serva motorcyklarna. Ungarna behover fa busa av sig lite. De gor ett modigt hastjobb som sitter pa timme efter timme pa dessa vagar. Det ar ett par stopp kvar innan vi aker in i Mozambique.

Det ser ut som om Internet caf’erna har modemuppkoppling vilket gor det omojligt for oss att sanda bilder. Sa fort vi kan sa kommer ni att fa ett blygsamt smakprov pa var fotokonst.
Vi tanker pa er alla dar hemma. Herman saknar sina kompisar. (Vi var tvugna att aka genom Simonstown.) Jag njuter av att veta att min mamma Gunnel skulle ha njutit av att vara har dar det ar sa vackert. Pappa Kalle, kolla SMS’en ibland!

Kram pa er alla! Fortsatt skriva i gastboken. Vi blir rorda till tarar! //// Carola ūüôā.

You may also like...

Leave a Reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.